Edering av melodierna

Källorna
Allmänt gäller att i de fall en primärkälla föreligger för en melodi till en viss visa så är det denna som återges på folkvisa.se. När flera utskrifter finns av samma melodibelägg återges den utskrift som kan anses ligga närmast den ursprungliga uppteckningen. I några fall har dock primäruppteckningen karaktären av att vara en minnesuppteckning eller en slags förkortning för en fullständigare utskrift gjord av upptecknaren själv. I dessa fall återges uppteckningen i detta ofärdiga skick men kommenteras närmare under rubriken ”Melodianmärkningar”.

För melodikällorna till äldre visor se vidare avsnittet ”4. Melodierna/Källorna” i SMB 1, s. 12–14.

Melodiåtergivningen
Melodierna återges dels i faksimil, dels i en transkriberad form utförd i notskrivningsprogrammet Sibelius. D en senare återgivningen är i likhet med texterna helt diplomatarisk. Syftet är att de transkriberade noterna skall kunna användas som underlag för källkritisk forskning. Vid transkriberingen har vi följt principen att återge källorna i läsbart skick och så exakt som är möjligt med de noteringsredskap som är tillgängliga i notskrivningsprogrammet. Vi har inte gjort några försök att rekonstruera notskisser eller tolka sådana källor som helt klart är fel utskrivna men där den rätta skrivningen inte är entydig.

Notbilden med tillhörande textunderlägg publiceras i den form källorna har. Därför har också ackompanjemang och arrangemang som finns med i de återgivna källorna tagits med. Frågetecken, tillfälliga förtecken skrivna ovanför noterna, alternativa noter etc. i källorna har bibehållits. När undantag från detta förfaringssätt görs redovisas detta i den melodianmärkning som normalt finns fogad till varje visa med melodi som publiceras på folkvisa.se.

En huvudprincip för återgivning av visornas melodier är också att följa upptecknarens bruk av flaggor, balkar, och bågar som markerar melismer(en melism är en grupp av toner som sjungs på en enda stavelse). Likaså gäller att textunderläggets placering i förhållande till de enskilda noterna samt användningen av bindestreck i texten varierar i källorna och dessa företeelser är inte sällan inkonsekvent behandlade inom en och samma källa. Vi har inte underkastad källorna någon generell redigering. Ett skäl för detta är att källans utseende säger något om upptecknarens eller notskrivarens förmåga (exempelvis dennes vana vid notskrivning och noggrannhet vid textunderläggning). I övrigt gäller de anmärkningar om återgivning av underlagd text till melodier som redovisas under rubriken ”Melodiåtergivningen” i SMB 1, s. 14–15.

Varje melodi har transkriberats till notsystem motsvarande textens radindelning. Texten har försetts med tankstreck före och efter mellanomkvädet samt före slutomkvädet. Klav har alltid satts ut även om sådan saknas i källan. Detta redovisas i melodianmärkningen. Dubbelstreck har satts ut i slutet av melodin också där sådant saknas i källan.

Melodianmärkningarna
I anmärkningarna används kursiv stil för redaktionell text.

Melodianmärkningarna används när så anses behövligt för en kort beskrivning och förtydligande av melodikällan. Eftersom källan i normalfallet återfinns som faksimil på websidan har sådana översiktliga beskrivningar och förtydliganden ofta ansetts överflödiga.

Kommentarerna är som regel disponerade enligt följande:

1) Kommentar till notbilden i sin helhet beträffande tydlighet, taktindelning etc. (utesluten om faksimil av källan bedömts vara lätt att tolka).

2) Kommentarer i listform beträffande otydligheter eller ändringar av en eller flera noter i en viss takt. Kommentarerna är uppställda i taktordning och hänvisning görs till takt och not. I sådana fall där taktindelning saknas i källan anges i stället system och not.

3) Beträffande de transkriberade melodierna redovisas även eventuella avvikelser i senare strofer. Detta gäller dock inte smärre rytmiska skillnader (som ändring av två åttondelar till punkterad åttondel + sextondel).

Nästa >>> Kritiska kommentarer och bibliografier till vissa visor