Smålands Musikarkiv > Arkivet

Ambitionen att dokumentera nationens musikarv var en parallell angelägenhet i många länder. Varje sådant land har därför sina offentliga musikarkiv vilka står som monument över förromantikens idé om räddning av folkets förgängliga musikskatt, uppbyggda enligt mönstret ”ett folk - ett arkiv”. Världens första arkiv för inspelad musik från olika kulturer uppstod i Wien 1899. Ett motsvarande bildades därefter i Wien: Berliner Phonogramm-archiv. Detta senare arkiv uppstod i anslutning till universitetets psykologiska institution som ett led i att man börjat använda fonografinspelningar. Det låg i psykologins intresse att med hjälp av denna apparat urskilja människoröstens psykologiska känslolägen. Detta arkiv gjorde kopior på sina fonografinspelningar som de bytte med andra liknande arkiv och har för övrigt utgjort ett mönster för liknande arkiv världen över.

Under tiden för andra världskriget flydde många av arkivets musikforskare till USA och det medförde att den musiketnologiska forskningen även där kom att bli universitetsanknuten. I Europa har det i stället vuxit fram arkiv för musiketnologisk forskning vid museer och arkiv där forskarna har stöd av att dessa offentliga musikarkiv tillhandahåller material samt utgör ”pådrivande vetenskapliga miljöer”. Dokumentationen av musik har ofta historiskt setts som ett mål i sig och den musikaliska kontexten har ofta negligerats, vilket kan göra materialet problematiskt för forskarna att använda. Det var dock detta insamlade material, likt annat insamlat kulturhistoriskt material, som lade grunden för arkiv och museer.

För den tidigaste forskningen var det således viktigast att samla, bevara, kategorisera och påvisa sin egen kultur som gammal och unik. Det nutida vetenskapliga synsättet handlar mer om samspelet mellan forskare och informant och är en reflekterande process med ett ständigt omprövande av frågor och teser. I motsats till analys av exempelvis enbart notskrift tas även den musikaliska kontexten i beaktning och betraktas även den som en text för analys. Både fältstudier och arkivstudier kan inkluderas i forskningsprocessen. Man skiljer inte som tidigare på forskningsinsatsen och materialinsamling i arkiv, utan man kan tala om såväl fältforskning som arkivforskning.

Här följer några exempel på årtal för etableringen av några musikarkiv i Norden:

• Dansk folkmindessamling (1905).
• Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (1914), Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (1916). De största svenska musiksamlingarna finns i universitetsstäderna som ett resultat av de olika landsmålsföreningarnas insamlingsarbete.
• Institutt for folkmindevetenskap (1914) i Oslo.
• Svenska Litteratursällskapets Folkkulturarkiv (1937) i Helsingfors.
• Svenskt Visarkiv (1951).
• Norsk folkemusikksamling i Oslo (1951).