]> Konung Valdemar och hans syster Queen forces king to punish his sister for her unchasity Kong Valdemar og hans søster <!-- Visans titel (om inte titel anges som SMB-titel ovan) --> Linnéuniversitetet Conversion to Menotic XML Eleonor Andersson Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Växjö 160 Ic D 346 Äldre episka visor (Medeltida ballader) - Riddarvisor<note><!-- detta note-element kan tas bort om ingen ytterligare information om kategorin ska anges --></note> Källan utgör en avskrift av strofer ur flera primäruppteckningsmanuskript till balladen Konung Valdemar och hans syster gjorda av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, som finns bevarade i Kungliga Biblioteket (KB) Vs 4, s. 104 (melodi textunderlagd med strof 1), s. 365, s. 367–370 och s. 26 samt KB Vs 3:4 nr 200 B. Ett manuskript skrivet av Stephens (text) och Hyltén-Cavallius (melodi) som till innehållet är närmast identiskt med GSMS 34 finns i KB, Vs 3:4 nr 199 A. Se vidare forskarkommentaren här nedan. /Senaste uppdatering: 20121101. EA Strof 31:1: Med "Me'n" avses förmodligen "men". Med "Jar" avses förmodligen "jag". Ms saknar klav och taktartsangivelse, bör vara 2/4. Överst till vänster på sida 34.a finns stämpeln "BIBLIOTHECA WEXIONENSIS". George Stephens har i denna avskrift av balladen Konung Valdemar och hans syster skrivit av strofer ur olika manuskript med uppteckningar av balladen gjorda av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius. En närmast exakt överensstämmande version med strofernas text skriven av Stephens men med melodin textunderlagd med strof 1 skriven av Hyltén-Cavallius finns i Kungliga Biblioteket (KB) Vs 3:4 nr 199 A. På det senare manuskriptet finns inledningsvis kommentaren ”Vi meddela de mest afvikande verserna”. Strofnumreringen på detta manuskript liksom på den avskrift som Stephens gjort av det (och som är det som publiceras här) visar att uppteckningen omfattat 45 strofer. Sigurd Kværndrup, som gjort en undersökning av relevanta manuskript till SMB 160 Ia, Ib och J, anför beträffande förhållandet mellan de manuskript som Stephens skrivit av: ”Det finns endast en variant av visan i GSMS och liksom i Vs 3 [KB Vs 3:4 nr 199] är det frågan om en Stephens-kompilation av tre uppteckningar av Hyltén-Cavallius i Småland: Det mesta av renskriften motsvarar SMB 160 Ia men melodin är överensstämmande med SMB 160 J och första strofen liknar också SMB 160 J. Den sista strofen (45), som ger visan ett lyckligt slut, är från SMB 160 Ib (strof 36): Här överlever liten Kerstin tillräckligt länge för att kunna peka ut sin hemliga älskare, prinsen av England, som hon just genom fönstret ser komma farande på sitt flaggsmyckade skepp.” (Kværndrup, 2008, s. 124; översättning Boel Lindberg). Den melodiuppteckning till Konung Valdemar och hans syster, som Stephens utnyttjat i sin avskrift, bygger på den melodiuppteckning som finns på manuskriptet KB Vs 4, s. 104. Detta manuskript har av redaktörerna för Sveriges medeltida ballader (SMB), band 4:1 ansetts höra till variantfamiljen SMB 160 J (a.a., s. 232–234). Stephens har vidare använt den text till strof 1 som finns underlagd melodin på detta manuskript, vilket innebär att strofrad 3 har lydelsen ”Säg skole vi göra bröllop i år” (till skillnad från strof 1 i SMB 160 J hämtad från Vs 4, s. 111 som på motsvarande ställe har ”om vi ej ska´ göra bröllop”). Melodiuppteckningen med samma textunderläggning finns på KB Vs 3:4 nr 199 A, dvs. på det manuskript som i det närmaste överensstämmer med GSMS 34. Stephens följer i sin avskrift av melodin helt Hyltén-Cavallius renskrivna koncept vilket innebär att takt 2 innehåller tonerna c c h (till skillnad från primäruppteckningens c d d). Den undersökning och jämförelse som här redovisas för manuskripten GSMS 34 och KB Vs 3:4 nr 199 A visar att redaktörerna för Sveriges medeltida ballader, band 4:1, sannolikt har misstagit sig när de antagit att KB Vs 4 s. 111–112 (text till stroferna 1–15) och 103 (text till stroferna 16–22) samt 104 (melodikoncept) representerar samma primäruppteckning (publicerad som SMB 160 J). Detta misstag har i sin tur lett Kværndrup att anta att uppteckningen i GSMS är en kompilation av flera olika uppteckningar. En annan möjlig tolkning är att Vs 4, s. 104 (melodin med en strof underlagd) hör samman med de manuskript som utgör primäruppteckningen till SMB 160 Ia. Om texten på Vs 4, s. 104 förs till det senare manuskriptet som strof 1 får vi följande mer trovärdiga inledning på balladen: 1. Konung och Drottning de talades vid [text från ms KB Vs 4, s. 104) – under lide, – Säg skole vi göra bröllop i år – Vi ride mellan Roshult och Lide. 2. Drottningen talar till Konungen så [onumrerad första strof på ms KB Vs 4, s. 365] – under lide, – Vi skole gifta vår dotter i år. – vi ride mellan Roshult och Lide. 3. Hur skall vi göra bröllop i år [onumrerad andra strof på ms KB Vs 4, s. 365] [– under lide, – ] Jag vet icke hvem liten Kerstin vill ha. [– vi ride mellan Roshult och Lide.] Om denna tolkning väljs blir också slutet på balladen mer helt och avrundat. I SMB 160 Ia slutar balladen abrupt med: 44. Det fick hon se de skepp med flaggor upp, [samma text finns på GSMS 34.c] – under lide, – som sjelf hon wirkat med fingrarna små – vi ride mellan Roshult och Lide. Medan Stephens två avskrifter avslutas med: 45. Och der blef buller och der blef bång, [GSMS 34. c och KB Vs 3:4 nr 199 A.b] – under Lide, – Och Bröllopp och Barnsöl på en gång. – Vi ride mellan Roshult och Lide. Det som också talar för att det är manuskripten till SMB 160 Ia (KB Vs 4, s. 365, 367–370, 26 och KB Vs 3:4 nr 200 (baksidan av melodi till annan texttyp) tillsammans med KB Vs 4, s. 104 (melodi) som Stephens utnyttjat som förlaga för GSMS 34 (och KB Vs 199 A) är att 18 strofer på dessa exakt överensstämmer i ordalydelse och stavning med motsvarande strofer på först nämnda manuskript. Av övriga 7 strofer på GSMS 34 och Vs 3:4 nr 199 A är ordalydelsen exakt den samma i 6 strofer men i dessa finns obetydliga skillnader i stavningen (som exempelvis ”präst” respektive ”prest” i strof 40). Ett tredje argument för att GSMS 34 (och KB Vs 199) hör samman med SMB 160 Ia återfinns i en anmärkning till den senare på s. 231 i SMB 4:1 där det anförs: ”Efter str. 44 har följt ytterligare minst en strof (ms avklippt men text anas)”. Denna strof, bör ha varit den som fått nummer 45 i GSMS 34 (och KB Vs 3:4 nr 199 A). Den återfinns för övrigt i exakt samma lydelse som strof 36 i SMB 160 Ib. Vid avskriften har Stephens sannolikt inte observerat en strof (25) på manuskriptet KB Vs 4, s. 369 som finns tillskriven i marginalen (jfr anmärkningen i SMB 4:1, s. 231). Inberäknas denna strof omfattar balladen totalt 46 strofer. Med denna tolkning av förhållandet mellan de manuskript som utnyttjats vid publiceringen av SMB 160 Ia och Ib samt J är det logiskt att ge vår publicering av GSMS 34 beteckningen SMB 160 Ic. Ett helt annat problem är vad anteckningen ”vi meddela de mest afvikande verserna” på Vs 3:4 nr 199 A innebär. ”Avvikande” i förhållande till vilken uppteckning? Möjligen kan Stephens överkorsade anteckning överst på manuskriptblad Vs 3:4 nr 199 A.a ge svaret. Där står ”Andra uppteckningar förekomma hos Arwidsson, I, ss. 335–51 [339, 343, 348]”. Stephens förkortade avskrift av SMB 160 Ia behöver för att bli begriplig kompletteras med en läsning av SMB 160 Ia och Ib som finns publicerade i Jonsson m.fl. (red) Sveriges medeltida ballader 4:1, s. 230–232. Typen SMB 160 Konung Valdemar och hans syster kommenteras av Sigurd Kværndrup i den genomgång av GSMS som gjordes 2006–2007 (Kværndrup, 2008, s. 123 f.). Sven-Bertil Jansson behandlar balladtypen i Den levande balladen (1999, s. 97–101). Se också övriga publicerade uppteckningar A–P i Jonsson m.fl. (red) Sveriges medeltida ballader 4:1, 1996, s. 215–238. Bengt R. Jonsson redovisar de uppteckningar av balladen som fram till 1967 återfunnits i svenska och finlandsvenska källor i Svensk balladtradition I (1967, s. 738). Referenser: Kværndrup, Sigurd. 2008. Ridderen, jomfruen og den tredje. Studier i Växjö-samlingens ballader. I En värld för sig själv. Nya studier i medeltida ballader, G. Byrman (red). Växjö: Växjö University Press, s. 73–144. Jansson, Sven-Bertil. 1999. Den levande balladen. Medeltida ballad i svensk tradition. Stockholm: Prisma. Jonsson, Bengt R. 1967. Svensk balladtradition I. Balladkällor och balladtyper. Svenskt visarkivs handlingar 1. Stockholm: Svenskt visarkiv. Jonsson, Bengt R. (huvudred.), Jansson, Sven-Bertil (textred.), Jersild, Margareta (melodired.). 1996. Sveriges medeltida ballader 4:1. Stockholm: Svenskt visarkiv. /Boel Lindberg
Överst på sida 34.a står beteckningen "A." Därunder står: "Liten Kerstin." Därunder står: "Ifrån Småland." ["Småland" understruket.] Sverige Växjö Växjö stadsbibliotek arkiv George Stephens manuskriptsamling (GSMS) 34.a 34.b 34.c 34.d Liten Kerstin George Stephens George Stephens Ca 1840-1850 Småland
Konung och drottning de talades vid , Under lide ; Säg skole vi göra bröllopp i år ? Vi ride mellan Roshult och Lide . Jag hafver fått ett bref i qväll , Liten Kerstin är blifven så runder omkring . Håkan hade fingrar båd' mjuka och små , Sjelf drager han guld-låsarne frå . Hur skall jag följa med er hem i qväll , Mina drängar de hvila på uppbäddad säng . Liten Kerstin upp af sängen klef , En liten blomkind efter henne blef . Liten Kerstin hon snörar sin röda gull-sno , Så hvita mjölken från bröstena stod . Liten Kerstin hon rider den tolfmila skog , Så röda blodet i skorna stod . När Håkan drängen detta förstod , Så torkar han af den blodiga sko . Hör du , kära Håkan , du röjer inte mig , Om Gud vill och jag lefver skall jag nog löna dig . Min nådiga princessa , jag röjer inte er , Jag önskar edra kinder inte mera röjde er . Konungen talar till hela sitt hof : - Liten Kerstin är så vacker som hon varit förr . Liten Kerstin ut på golfvet samm , Det visste ingen annat än att solen upprann . Konungen talar till småsvenner två : - I tagen nu drottningen , läggen bojor uppå . Jag beder min Konung och herre om nåd , Att Liten Kerstin får sjunga en visa för mig . Väl skall jag sjunga , me'n jar är icke mod' , Men jag skall sjunga så godt som jag kan . Hon börjar en visa , hon lyder alltså : - Stackars den flicka som Styfmoder får . Väl skall jag byta , men jag är icke mod' , Ty jag är blott snörad med röda gull-sno' . Första slaget han henne slog , Så sprang hon under sin styfmoders stol . Det andra slaget han slog dernäst : - Ni , kära min fader , ni hemta mig prest . Det tredje slaget han slog dernäst : - Vill du mig säga hvem barn-fader äst ? Gerna jag det vill och gerna jag det skall , Ty det är kunga-prinsen af Engeland . Liten Kerstin hon tittar genom fönstret det blå , Der fick hon se de skepp med flaggor uppå . Der fick hon se de skepp med flaggor uppå . Som sjelf hon virkat med fingrarne små . Och der blef buller och der blef bång , Under Lide : Och Bröllopp och Barnsöl på en gång . Vi ride mellan Roshult och Lide .