Kärestans död

]> Kärestans död Man informed that his betrothed is ill arrives to find her dead Kærestens død  Linnéuniversitetet Conversion to Menotic XML Eleonor Andersson Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Växjö 133 AF D 280 Äldre episka visor (Medeltida ballader) - Riddarvisor<note></note> En avskrift av källan gjord av George Stephens finns på Växjö stadsbibliotek, George Stephens manuskriptsamling (GSMS) 119. Se vidare forskarkommentar nedan. /Senaste uppdatering: 20121120. EA Strof 1:1 Ändring gjord av George Stephens innebär att ”gick” ändrats till ”gångar sig” samt att suffixet ”en” lagts till ”Konung”. Strof 8:2: Radens första ord svårtolkat, kan möjligen vara "som", som delvis är överstruket. Melodiuppteckningen på manuskriptet saknar klav, taktartsbeteckning och taktindelning. Lodräta streck anger frasslut. Melodiuppteckningen är svårtolkad genom att den är ortografiskt felnoterad. Möjligen kan det röra sig om en melodi i fiss-moll, eftersom tre fasta korsförtecken är angivna. Dock har dessa förtecken satts på platserna för a1, e1 och f1. En mängd tillfälliga förtecken används. Tonaliteten är Fiss-dur från och med "Herre". Tolkningssvårigheter kan ha funnits även för George Stephens. Vi har gjort följande tolkning: System 1, not 5 och 12 (båda h1): Det kan tyckas omotiverat att ha ett återställningstecken här, eftersom tonen inte är höjd eller sänkt tidigare i ms. Vi har tagit bort tecknet och tolkar tonen som h1. System 2, not 1 (fiss1): korsförtecken, dock på linjen för e1. På samma plats står g1 med ett återställningstecken. Framför de båda noterna står ordet "fiss", vilket vi väljer. System 2, not 3 (fiss1): återställningstecken. Vi tolkar det som eiss. System 2, not 4: (fiss1). I Vs 3:4 är det p g a ett pappersveck i ms oklart vad som står, men i Stephens tolkning i GSMS står ordet "fiss" istället för noten. Det som syns av det skrivna i Vs 3:4 är en nedåtgående stavelse, som förmodligen är "f" i ordet "fiss". System 2, not 7 (b1): b-förtecken. Både denna och nr 8 tolkar vi som aiss. System 3, not 1 (fiss1): flaggan på åttondelen är struken, men i Stephens tolkning i GSMS står den kvar. I vår tolkning anges fjärdedel. System 3, not 9 och 11 (båda fiss1): återställningstecken. Vi tolkar dem som eiss. System 4, not 7 (fiss1): återställningstecken (som möjligen är ändrat från korsförtecken), dock på linjen för e1. Vi tolkar det som eiss. Textunderläggningen av strof 1 stämmer inte överens med notplaceringen, och på två ställen stämmer antal stavelser inte överens med antal noter: System 3, not 5 och 6: "ni" måste fördelas på två toner om resten av frasen ska gå jämnt upp. System 4, not 4: "mina" måste förknippas med en ton, om man utgår från att fjärdedelen på not 5 torde vara den viktiga och betonade stavelsen "fäs" i "fästemö. Anteckningen om att Gunnar Olof Hyltén-Cavallius gjorde denna uppteckning sommaren 1837 i Qvenneberga är otydlig p.g.a. den överstrykning som Stephens gjort på primärkällan. Med av hjälp av modern zoomningsteknik kan dock ortsnamnet urskiljas. Uppteckningen gjordes sannolikt någon gång i juli eller augusti 1837 att döma av Hyltén-Cavallius beskrivning av sommarens ”ströftåg i hela orten [hemtrakten], för att inhösta folkvisor, provinsord, fornsaker och annat af samma kram”. Fotresan han företog förde honom till bl.a. ”Thorsås, Sågsberg […] och senare uppåt Moheda, Qvenneberga, Uråsa, Fylleryd o.s.v.”. Han fortsätter ”Min skörd var icke ringa, särdeles af gamla riddarevisor, och jag har i min almanack funnit antecknadt, att jag den 16. augusti […] redan samlat vid pass 600 provinsord.” (Hyltén-Cavallius, 1929, s. 60–61). George Stephens strykningar och ändringar på Vs 3:4 nr 183 b A gjordes sannolikt under 1840-talet då han och Gunnar Olof Hyltén-Cavallius samarbetade med att sammanställa en tryckförlaga till en större samling folkliga visor som sedermera kom att bevaras på KB i samlingen Vs 3. Stephens avskrift (GSMS 119) kan ha gjorts samtidigt eller möjligen under senare delen av 1850-talet i samband med att samlingen under en tid var utlånad till Stephens som då var bosatt i Köpenhamn (se vidare Eriksson, 2008, s. 196 ff.) Typen SMB 133 Kärestans död kommenteras av Sigurd Kværndrup i den genomgång av ballader i GSMS som gjordes 2006–2007 (Kværndrup, 2008, s. 117 f.). Sven-Bertil Jansson ger en fyllig beskrivning och analys av balladtypen i Den levande balladen (1999, s. 90–93, 231). Se också publicerade uppteckningar A–Z av balladtypen SMB 133 Kärestans död i Jonsson m.fl. (red) Sveriges medeltida ballader 4:1 (1996, s. 11–45). Bengt R. Jonsson utreder slutligen förhållandet mellan det stora antal uppteckningar av balladens som återfunnits i nordiska källor i Svensk balladtradition I (1967, s. 763–764). Jonsson menar att visan i nordisk tradition utgör en översättning av den tyska visan ”Graf und Magd” och hänvisar till utgåvan Erk, L & Böhme, F.M., Deutscher Liederhort, nr 110 (1893–94). Referenser: Eriksson, Karin. 2008. En bortglömd manuskriptsamling. George Stephens efterlämnade uppteckningar. I En värld för sig själv. Nya studier i medeltida ballader, G. Byrman (red). Växjö: Växjö University Press, s. 189–223. Erk, L. & Böhme, F. M. 1893–94. Deutscher Liederhort 1–3. Leipzig. Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof. 1929. Ur mitt framfarna lif. Hågkomster och anteckningar. Stockholm: Norstedts. Jansson, Sven-Bertil. 1999. Den levande balladen. Medeltida ballad i svensk tradition. Stockholm: Prisma. Jonsson, Bengt R. 1967. Svensk balladtradition I. Balladkällor och balladtyper. Svenskt visarkivs handlingar 1. Stockholm: Svenskt visarkiv. Jonsson, Bengt R. (huvudred.), Jansson, Sven-Bertil (textred.), Jersild, Margareta (melodired.). 1996. Sveriges medeltida ballader 4:1. Stockholm: Svenskt visarkiv. Kværndrup, Sigurd. 2008. Ridderen, jomfruen og den tredje. Studier i Växjö-samlingens ballader. I En värld för sig själv. Nya studier i medeltida ballader, G. Byrman (red). Växjö: Växjö University Press, s. 73–144. /Boel Lindberg

På Vs 3:4 nr 183 b A (sida a) har George Stephens vid något tillfälle gjort följande ändringar: Bokstaven ”A” har lagts till mitt överst på sidan. På rad 2 har han strukit texten ”No 38.” samt texten ”Anteckning i Qvenneberga sommaren 1837.” Under denna text har han lagt till ”från Småland”. Längst ner i högra hörnet av manuskriptsidan har han (eller möjligen G.O. Hyltén-Cavallius) skrivit ”Han” (svårtytt). På Vs 3:4 nr 183 b A (sida c): längst ner till höger har G.O. Hyltén-Cavallius tillfogat ”samma No 154.” Sverige Stockholm Kungliga biblioteket (KB) arkiv Vs 3:4 nr 183 b A a nr 183 b A b nr 183 b A c Herr Peder Gunnar Olof Hyltén-Cavallius George Stephens strykningar, tillägg och ändringar på Vs 3:4 nr 183 b A a Gunnar Olof Hyltén-Cavallius Sommaren 1837 Småland, Kvenneberga

Herr Peder han gick för sin Konung att stå han gjorde sina böner så mjuka Kära min Herre ni gifven mig god nåd , jag har sport mina fästemö sjuka . Herr Peder han gångar för Konungen fram han gjorde sina böner hur han kunde , Och Kära min Herre ni gifven mig god nåd , jag har sport min fästemö i stor vånda . Herr Peder han rider sig den breda vägen fram han binder sin häst vid en tilja - så gångar han sig åt stenstugan in , der vexa både rosor och liljor . Så gångar han sig åt högan loft , der han var vaner att sofva , der stod både fruar och höfviska mör , och klädde hans fästemö till båra . Herr Peder han klappar på hvitblekan kind , som förr ha varit rosende-röda ; Ack , Herre Gud trösta mig fager ungersvenn , som finner min fästemö döda . Kära Herr Peder ni sörjen inte så , ej heller ni qviden så svåra Här är både fruar och höfviska mör ni kunnen er en annan väl skåda . Ingen så är här i detta land , ej heller i tre kungariken , som jag fästa kan vid min snö-hvita hand ej heller mina Malinas lika . Hon hade det hår , som spunnet var af guld och flättadt i turle-dufva , hon hade fingrar båd mjuka och små , och ögon så blå , som en dufvas Hon hade de händer båd mjuka och små , och fingrarne snälla som lärke-vingar , de voro så snälla till arbetet sitt , ja både till att väfva och spinna .